Dagens Nyheter – 12 juni 1865, sida 1

Den militära anslagshungern, Tiderna äro svåra, pengar stå knapt at få, räntan varierar mellan 7 och 15 procent en stor del landtbrukare se sin egendom riäddad från utmätningsauktion endast cCerigenon att de sista inteckningshafvarne veta att egendomen i brist af spekulanter cj skulle bli be. tald med så mycket att de finge betäckring — men under deta tillstånd (ewt öfvergångstillstånd, gudskelof!) vakar ändå anslagshungern och börjar redan före riksdagen att gifva sig tillkänna. Sverges sjelfständighet, våra bragdrika minnen, folkets frihet, svenska namnets heder, — alla dessa poetiska fraser framdragas ur den gamla rustkammaron för att öfvertyga folk om nödvändigheten att offra mera på arm6en. Folkets framiida sjelfständighet är e) tryggad på annat sätt. Så försäkras i en nyss utkommen brochyr, som uppgifves vara skrifven af en mycket hög och mycket inflytelserik militär. Folket kan svara: låtom oss först få oss en sjelfständighet att försvara. Låtom oss först blifva fria från några tusen adliga och presterliga förmyndare; sedan kan det först vara tid att tala om frihet och sjelfständighetsför oss. Vi rusta oss redan, kan detta folk ytterligare svara, att fylla de brister man påstår finnas i armöens styrka. Vära unga män genomgå en grundlig rekrytskola, våra barn uppfostras till soldater. Läåtom oss behålla vågra styfrar till dessa hundratusen frivilliga krigare och nöjom oss tillsvidare med 40,000 legda till instruktörer. Men de militära männen äro icke ens nöjda med att öka anslagen till armeen. De lära också komma fram med ett komittbetänkande, hvari begäres tio millioner rdr till befästningar omkring Stockbolm. Tio millioner! Det ser ut som herrar militärer skulle ha glömt att vi skrifva 1865, som de inbillade sig utt vi lefva midt i 1856 års öfvertlöd, då man kunde spela med millioner som annars med tior. . Befästningsväsendet står nu på en vändningspunkt. England, Frankrike, Amerika fundera och försöka om det är fistningar afjern eller fästningar af sten man skall bygga, och om någondera kan hålla stånd mot nutidens artilleri och nutidens munitorer. Det torde vara klokast att afvakta utfallet af dessa större staters försök innan vi kasta bort milioner, helst någon fara icke hotar från Ryssland under det närmaste tiotalet, då det inom sig har fullt upp att göra och ändå simre finanser än vi.