Dagens Nyheter – 2 juni 1865, sida 2

RF — LV ifrigt om ett och annat, allt medan bägaren gjorde sin rund kring laget. — Vid Gud! ropade en lång och mager ture, som i sitt ansigtsuttryck och sätt hade någonting obehagligt och nästan fräckt, äro vi inte fria menniskor? Om inte don Louis Pedrosa, vår hedervärda guvernör, behagar bestå oss tillräckliga ransoner, så är inte Tigerkatten så långt härifrån, att man ej kan inleda en underhandling med honom. : Visst är han en indiansk höfding, men han tillhör den hvita racen lika väl som don Louis och är en i botten präktig karl. — Håll mun, din skräflare! återtog en annan, det vore f-n så mycket klokare af dig, Pablito, att ta dig en reel klunk, än att prata sådana der dumheter. — Jag vill tala, jag, sade Pablito, som minsann icke behöfde någon uppmaning för att tillräckligt fukta strupen. — Vet du då inte att rundt omkring oss speja osynliga ögon och att hvarje ord, som vi yttra uppsnappas af lyssnande öron? — Nå, än sen då! svarade Pablito med en axelryckning; du har alltid varit en kruka, du Carlocho. Jag bryr mig f-n om spionerna. — Pablito, sade en annan och satte fingret för munnen. — Hvad befalls! har jag inte rätt i hvad jag säger? Hvarför vill han oss då alltid illa, den der don Louis? (Forts.)