Dagens Nyheter – 19 maj 1865, sida 3

— Är hon modig at sig? — Hvarför frågar ni så? — Svara! tiden hastar. — Det stackars barnet är mycket uttröttadt, mycket svagt, och. — Det går emellertid icke an att tveka ; en operation är nödvändig. — En operation! utropade främlingen förskräckt. — Ja, vill ni kanske heldre, att hon skall dö? — Den är således oundgängligen nödvändig, denna operation? — Ja; och vi ha förlorat blott alltför mycken tid redan. — Gör då med henne som ni behagar; och gifve Gud att ni lyckas! Den unga flickans ben var redan förfärligt uppsväldt, och kring sjelfva bettet hade huden redan en grönaktig firg. — Åj, aj, mumlade den okände, här är minsann iute en minut att förlora. Håll henne nu, så att hon icke kan göra någon rörelse, medan jag opererar henne. Det låg någonting så befallande i den okändes röst, att främlingarne utan minsta invändning gjorde allt hvad han tillsade. Han slog sig nu ned på marken, lade flickans fot i sitt knä och lagade sig i ordning. Lyckligtvis spred månen i detta ögonblick ett så klart sken, att man kunde se nästan lika bra som vid dagsljus. ( Forts.)y