Dagens Nyheter – 19 maj 1865, sida 1

sten, utan lyssnade en stund och kastade bliekar omkring sig åt alla håll. Dödens lugn herrskade öfverallt; vilddjurens tjut hade tystnat; man hörde endäst sorlet från en liten bäck, som sipprade fram ur en klippa. Under några minuter förblef den okände orörlig som en staty med handen på sin bössa färdig att skjuta af vid minsta utsigt till fara. Sedan han omsider öfvertygat sig om stt allt var lugnt och stilla i trakten och att :ingenting ovanligt störde lugnet i ödemarken, gjorde han min af att stiga ned från hästen; men plötsligt höjde denne upp hufvudet, spetsade öronen och började vädra luften. Ett väldigt brakande hördes nu och en präktig elg visade sig bland träden; meh nästan lika hastigt, som han uppträdt försvann han på andra sidan om gångstigen. Snart kunde man icke mera höra ljudet af den hastigt bortilande elgen. Den okände förblef ännu en stund sittande på hästen, med ögonen oafvändt fästade på den del af skogen han passerat. Han liknade en vaksam utpost som väntar en oförmodad öfverrumpling. i Han lät nu hästen gå tillbaka några:steg och sedan han kommit till den plats dit han önskade, hoppade han lätt ned på marken och ställde sig med hästen till förmur och bössan på axeln och väntade. Hans väntan blef icke lång. Efter en Jiten stund hördes ljud af steg som närmade sig det ställe der han stod posterad. Förmodligen hade han redan på förhand aning om hvilka de personer voro som nalkade