Dagens Nyheter – 15 maj 1865, sida 1

—Gfamiljegodsen utbjudas på auktion; familjegodsen stannade hos familjen; förfädrens porträtter lemnade lika litet väggen som deras juveler lemnade huset. Bouret ringde på vid alla slott mellan Paris och Versailles; men det fanns icke ett enda till salu. Eu dag stadnade han under en af dessa fruktlösa uttykter på ett ställe, som ligger högt öfver Seinen, ett slags tribun, hvarifrån ögat fröjdades af en förtjusande anblick. Då Bouret såg detta sköna landskap, utbrast han: Eftersom ingen vill sälja ett slott åt mig, så vill jag bygga ett här, som skail öfverträffa alla de andra! Några dagar dorefter köpte han jorden omkring Croix Fontaine, och byggde der ett slott, som än burit hans, än ställets namn, och som kostade oerhörda summor. Utom de praktrum som tillhöra hvarje slott, innehöll slottet Bouret kabinetter af en nästan otrolig originalitet; det så kallade japanska kabinettets utstyrsel kostade millioner. Det var helt och hållet af porslin. Bord, stolar, kamin, allt kom från Kina. Trappan som ledde upp till detta rum, var likaledes af azurblått porslin, inlagdt med guld, och vred sig som en snäcka, hvars genomskinlighet den också egde. För att ännu mera smickra Ludvig den femtonde hade Bouret låtit inreda ett kabinett alldeles likt det som konungen bebodde i Versailles. Bouret hade sått guld, och underverk hade vext upp ur jorden. På samma ställe der han Varit nära att dränka sig af förtviflan, kunde han nu från toppen af sin belvedere betrakta sina skogars ofantliga utsträckning. Att fikonen icke voro glömoda, kan man nog förstå, och hans innerliga