Dagens Nyheter – 3 maj 1865, sida 3

skall tjena oss såsom vägvisare. Trötta henne cerför icke längre, utan väck upp henne. Jag lemnar er nu, och går att besörja de nödiga anordningarna för vår resa. -Huru snart kommer ni tillbaka? — Klockan tre kommer j:g hit med postvagnen. Håll er i beredskap. Jag skull laga med mig en res-kostym åt Blanche. — Ni skall icke behöfva vänta på oss. Rodille lemnade Amandiersgatan och styrde kosan till sitt hem. Låtom oss följa den uslingen ända till huset vid Musge-gatan, men låtom oss i stället för att med honom stanna vid dörren till första våningen, uppsöka Puul Mercier i dennes mörka och futtiga vindskammare, Den dagen, den trettionde från det Blanche försvunnit, var af Paul bestämd för ut förandet af hans sjelfmordsförslag. Sedan en månad tillbaka lemnade Paul hvarje morgon sitt rum, och oaktadt sin tilltagande trötthet, genomströfvade han Pa. is i alla möjliga riktningar, ända till nattens inbrott. Hans blekhet och onaturliga afmagring, den feberaktiga glöden i hans ögon, den hättiga och dock afbrutna gången gålvo honom utseende af en fåne, som sluppit ut från dårhuset. Och Paul var i sjelfva verket niära att blifva tokig. Förtviflan öfver Blauches försvinnande, äfvensom hunger och elände förvirrade understundom hans förstånd. Ian hade anfall af yrsel, Visserligen hastigt ötvergåcnde, men dock tillräckliga för att bibringa honom den öfvertygelse, att han ohjelpligen var hem fallen antingen åt döden eller galenskap. (Fort:.)