Dagens Nyheter – 3 maj 1865, sida 2

-— Ni magnetisören. Min Gud, ja. Det var ju en ide, rätt så god som någon annan, tycker jag. — Ni var således galen af kärlek? — Åtminstone inbillade jag mig det. — Och ni har lyckats att göra er älskad? — Jag lemnar min egenkärlek i sticket, då jag ödmjukt tillstå att jag misslyckats, och det grundligt. — Och nu har kärleken flytt sin kos, eftersom ni återfört Blanche till hemmet. — Min kärlek måste lära sig att tiga, då högre intressen tala. Jag vill tillägga att just mitt begär att rådgöra med er angående dessa vigtiga intressen, orsakat detta, kanske något sena besök. — Hvarom är det då frågan? — Om bådas vår lycka; om en förmögenhet, som vida öfverskrider till och med våra mest djerfvaste drömmar. — Åh, för fan, mumlade Fritz Horner, det är således frågan om millioner? — Alldeles så ja, om millioner. En serie af händelser och omständigheter, för hvilka jag icke kan behöfva närmare redogöra, hafva satt mig i besittning af en högst märkvärdig hemlighet, och för mig uppdagat tillvaron af en, sedan århundraden tillbaka nedgrifd, ofantlig skatt. — Det är en roman som ni der berättar mig. — Nej det är icke roman, det är historia. — Och hvar finnes denna skatt?