kunde medföra, ötvertalade han sig, avt karleken ensamt drifvit qvinuoröfvaren, och han skummade af raseri vid tanken på möjligheten deraf att Blanche befaun Big i en djerf rivals våld. — Ensam förmår jag ingenting, sade han, men en man blir dock stark, när han har lagen och rättvisan till buudsförvandter. Och jag skall kalla lagen och rättvisan till Biauches hjelp. Följande dag, tidigt på morgonen, begaf han sig till en polisofficver, skicklig tjensteman och utmärkt menuiska, hvilken han kände något litet. Paul berättade omständligt hvad som händt, och bad om upplysning, huru han borde stilla sig, för att nå sitt mål. Polisofficeren hörde honom med uppmärksamhet och faderlig godhet, sökte uppmuntra hans nedslagna sinne, men visade houom på samma gång klart och tydligt, att hvarken rättvisan eller polismakten kunde blanda sig i en affär, af så obestämd beskaffenhet, och det af flera goda skäl, hvaraf blund andra följande. För det första innehade Paul icke någon egenskap, com kunde berättiga hoeom att uppträda såsom åklagare, ty han var hvarken slägtiug eller förmyndare, icke ens den unga flickans allmänt erkända fästman. För det andra behöfde hvarje anklagelse, för att kunna uppta gas till beifrande, gruuda sig på vissa bevi sade eller bevisliga handlingar, hvilka kunde anses såsom brott mot civileller kriminell lag. Och i närvarande fall, kunde Paul icke med säkerhet uppgifva någonting. Hela hans anklagelsesystem grundade sig på rent person