Dagens Nyheter – 29 april 1865, sida 3

Aftoubladets litterära revy innehåller härom följande: En bok af djupt och fängslande intresse. Den utgör nemligen en skildring af antislavery-rörelsens historia från dess företa tider, då den ännu endast var en id, upprunnen i några obemärkta entusiasters hjernor. Samma utvecklingsgång som man ser öfverallt i historien, der väg skall brytas för någon stor revolution, återfinner man äfven här, De enstaka martyrernas period föregår de stora organisationernas. Rörelsen mot slafveriet har äfven haft sina sanningsvittnen, en hel rad märkvärdiga karakterer, frår den ädle och glödande Garrison till den gamle oförfärade John Brown. Det är den gamla puritanska andan i dess vackraste gestalt; män och qvinnor af det fastaste gry, ofta af ringa samhällsställning, lidande allt för en stor id. Verldshistorien har få mera upphöjda skådespel. Boken skildrar slutligen alla de olika faser slafverifrågan genomgått, sedan ideen gripit alltmera omkring sig och blifvit en stor nationel angelägenhet. Den håller sig dock härvid ej blott till de yttre politiska tilldragelserna: kongressbesluten, traktaterna och domstolsprejudikaterna —— utan illustrerar, så att säga. hvarje särskilt skifte med högst intressanta berättelser om enskilda personer, hvilkas öden nära sammanhänga med den stora sakens fortgång Man får sällan en kraftigare erinran om att det är individerna som göra historien. På sådana berättelser, alla skrifna i en enkel och kraftig stil, är boken rik, och de äro utan tvifvel dess glanspunkter. — Alla dem, som i vår tid, då sabeln åter tyckes vilja komma till väldet, misströsta om idens makt att göra sig gällande, skulle vi vilja hänvisa till Eliza Wighams bok. Den skall för dem hafva någonting stärkande och uppfriskande. (1187