Dagens Nyheter – 29 april 1865, sida 2

rättigheter i den arfsfråga, hvilken vårt fördrag afsåg, echuruväl jag hittills ansett dem odisputabla, 1 sjelfya verket äro inga, och jag hade ämnat söka öfvertala er att godvilligt låta vår öfverenskommelse gå tillbaka, då den, ifall ni vidhåller densamma, skulle orsaka min ovilkorliga ruin. — Bevisen, min herre, bevisen på sanningen af hvad ni säger. Den tiden är förbi då jag trodde er på edra ord. — Jaså, ni vill ha ett ovedersägligt bevis. — Nåväl, ni skall få det, och det på ögonblicket. Rodiile öppnade en af skrifbordslådorna och tog fram de båda stämplade med hans egen och Pauls underskrifter försedda handlingarna. — Se här, fortfor han, den akt, hvilken enligt ert förmenande skall rikta mig på er bekostnad. Jag ställer den till ert förfogande ; jag begär icke bättre än att få ge er den tillbaka. Den unge mannen sträckte fram handen, för att emottaga handlingarne, men Rodille rykte dem, under ett diaboliskt skratt, häftigt tillbaka. — Herr Paul Mercier, sade han, i det förhållande, hvaruti vi för närvarande stå till hvarandra, kunna vi å ömse sidor ega rätt att hysa misstroende, eller huru? Ni glömmer kanske att ni är skyldig mig 2000 francs, dem jag lemnat er såsom förskott; nu begir jag dem tillbaka, och ni torde icke anse obilligt att jag behåller dessa handlingar såsom pant, till dess ni gäldat er skuld. Jag anhåller dessutom att ni med snaraste ville åter