Dagens Nyheter – 29 april 1865, sida 2

till omkring 41,000 rår. Fru Jenny LindGoldschmidt hade sedan 1861 till anstalten skänkt mer än 20,000 rår. I slutet af den afgifna berättelsen yttras af personer, hvilka undertecknat densamma, följande behjertansvärda ord: oaktadt all den klokhet och sparsamhet makarna Malmqvist såväl i denna som alla öfriga anstalten rörande angelägenheter ådagalagt, har skuldsättning ej kunnat undvikas. Räntorna å skulden trycka ganska häårdt på inkomsten och sjelfva skulden aflägsnar möjligheten af en oberoende och fast ställning för anstalten. Häraf finna vi oss uppmanade att förnyå en förut framställd vördnadsfull uppmaning till den välgörande allmänheten, att genom gåfvor i en eller annan form söka medverka till den Malmqvistska barnuppfostringsanstaltens betryggaude. Ulvandringarne. De för manga uppskrämmande ryktena om utvandring af omkring 7000 menniskor blott från en trakt, och hvilka rykten narrat regeringen att löpa åstad med officiella varningar mot utvandring, har befunnits vara ofantligt öfverdrifna. Det har nemligen befunnits avti Carlskoga endast 26 personer intill den 8 april uttagit utfyttningsbevis till Amerika. Hos en emigrantvärtvare hafva 170 reslystna anmält sig, men det är icke säkert om ens hälften följer med. I Nya Kopparbergs härad skulle omkring 300 obemedlade arbetare vara betänkte på emigration. — Man har gjort mycket väsen för nästan ingenting. Markis de Villemer. George Sands komedi med detta namn, som i förrgår första gången uppfördes å kongl. dramatiska teatern, är ett familjedrama, hemtadt från den fransyska högadelns kretsar, och utmärkt genom den fina karaktersteckning och genom den stora kännedom at menniskohjertat, som den frejdade författarimnan här utvecklat. Egentligen eger stycket fyra hufvudrolier, som alla kunna göra anspråk på att vara titelroller; men lotten kunde blott tillfalla en af dem, och slumpen gjorde att det blef markis de Villemer. Markisinnan de Villemer eger två söner, Urbain, markis de Villemer, och Gaötan, hertig af Alieira. Urbain är en ädel och upphöjd karakter, begäfvad med ett känsligt hjerta; men hans inbundenhet och dystra lynne göra honom föga älskvärd för andra än dem som i grunden känna honom. Han är sin moders stöd och tröst, under det att Gaötan i sus och dus förstör först sin egen förmögenhet, så sin mors, och till sist en stor del af sin brors, hvilken sednare del åtgår att lösa iu Gatans utgifna reverser och tillfredsställa hans fordringsegare, som börja bli så närgångna alt gäldenären nödgas söka sig ett logis i skogen i stället för i ett hotel. Då Urbain öfverlemnar de af honom inlösta skuldsedlarna till Gaötan, blir denne så djupt rörd att han beslutar sig för att öfvergifva sitt vagabondlif och bli en ordentlig menniska, oaktadt han är född slösare; ett beslut som han också sätter i verket, likväl alltid behållande sin älskvärda lätthet i lynnet. Han blir så familjens goda engel, eller för att närmare teckna honom nyttja Vi haus moders ord till honom: du är en listig satan, men en god satan.) OCaroline de HBNaint-Geneix, en faderoch moderlös tlicka af börd, är den qvinliga karakter i stycket, som med största förkärlek blifvit behandlad af författarinnan; då hon framträder så alt säga flyger allas intresse öfver till henne, hon blir hufvudpersonen, och man följer med spänd uppmärksamhet och djupt deltagande de strider, som kämpas ut i den okonstlade men stolta flickans själ. Markisinnan, styckets fjerde hutvudkarakter, är en förening af den högsta nobless och den innerligaste renhet och godhet, sammanparad med anboren stolthet hvilken stolthet dock får gifva vika för den känsla, hvaraf hennes, hjerta klappar högst, moderskärleken. Om man skulle göra någon anmärkning ) Detta yttrande säges så väl af fru Hvasser att det icke stöter, såsom en läsare måste tro; men det är dock oförlåtligt af en öfversättare att låta ett sådant ord, Ull på köpet två gånger, utgå från ett fruntimmer,