Dagens Nyheter – 29 april 1865, sida 1

Familjeskatten. (Forts. af Jean Vaubaron och Galerslafs-Jägarne ) (Forts. från n:r 98) — Det är redan sent, min vän, sade han och jag ber er derför att genast och i möjligaste korthet andraga, det ni bar att säga, och som tyckes vara så vigtigt, att det ej tål uppskof. Denna början bebågade icke Paul. Han ångrade nästan att hafva valt sin tid så illa, och gjorde sig den frågan, om det icke vore bättre, att till morgondagen uppskjuta den förklaring, han önskade begära. Men minnet af Blanche eldade honom, och han kände dervid fördubblas sin ästuudan, att utan uppskofftörskaffa sig nödvändiga medel, för att värma sig henne så, att de icke mera behöfde skiljag. Då den unge mannen, för att reda dessa stridiga tankar, förblef stillatigande, gjorde Rodille ett tecken af otålighet, och sade: — Hvad väntar ni på? — Min herre, utlät sig Paul, beväpnande sig med allt sitt mod, häromdagen hafva vi sinsemellan uppgjort en vigtig affär . .. Rodille gjorde ett jakande tecken, och ynglingen fortfor : — Tillåter ni mig att fråga när uppfyllandet af edra löften kommer att ega rum? — Det vill med andra ord säga, att ni önskar veta när jag ämnar utbetala den öfverenskomna afträdessumman.