kunna tillsvidare stanna i Kiel, men att ingendera parten der får anlägga några befästningsverk. Den 5 dennes afgingo trän Königgrätz den sista återstoden af imternerade polackar. Deras antal ända sedan den 1 Dec. 1863 utgör inalles 930, hvaribland en qvinna med tre barn. Spanien. Emellan folket och militären i Madrid har nyligen ett blodigt uppträde egt rum. Anledningen dertill gafs af studenterna som, då de ej fingo ge en serenad för universitetets afsatte rektor, tågade kring gatorna och ställde till folksamlingar. Utan vidare krus högg då militären in på folket, dödade några personer och sårade en mängd, som nu vårdas på sjukhusen. Denna fråga har nu förevarit i senaten, der inrikesministern förklarade att samtliga ministrarne åtogo sig ansvaret för hvad som skett, emedan bakom studenternas upptåg gömde sig revolutionära planer att angripa tronen och dynastien. Amerika. Uti ett krigsråd, som hölls i Richmond den 29 Mars, och bestod af-presidenten Dawis, general Lee, ministrarne samt flera generaler, beslöts att utrymma staden, emedan man insåg omöjligheten attlängre försvara dess ofantliga fästvingsverk. Söndagen den 2 April omkring kl. 4 om morgonen stormade de unionelle på alla punkter. De emo:togos af en fruktansvärd kanonad från fästen oci: skansar och mötte öfverallt beslutsamt motstånd. Men anfallet var oemotståndligt. Efter cen kamp med bajonett och kolf bröt 9:de kåren på högra flygeln och 6:te på venstra igenom fiendtliga linien, vände sig derefter åt ömse sidor och togo det ena fästet efter det andra, som utgjorde stöd för den konfedererade förskansningslinien. Så ändades den dagens strid. Dess resultat var 12,000 fångar, 50 tagna kanoner och eröfringen af hela den linie, som låg närmast Petersburgs innersta försvarsgördel. På söndags e. m. emottog Dawis i kyrkan en depesch från Lee af innehåll att hans högra flygel var kringgången och att stadeus utrymmande var nödtvunget. På aftonen afreste Dawis till Danville, der Lee ämnade försöka ett yttersta försvar. Krigsministern Breckenridge var qvar i staden och sökte förgäfves hindra Ewells soldater att antända densamma. De började med att tända eld på tobaksoch spanmålsmagasiner, och under natten förstördes fullt tredjedelen af Richmond. Alla i staden befintliga örlogsfartyg borrades eller brändes. På måndagsmorgonen aftågade de sista konfedererade trupperna i samma ögonblick, som ett negerregemente under Weitzel inryckte från andra sidan. Borgmästare och råd öfverlemnade staden formligen och bådo om skydd till lif och egendom. Kort derefter hissades stjernbaneret på kapitolium. Sedan elden blifvit släckt, förbjöd general Shepley, som mottagit kommandot i staden, soldaterna vid hårdt straff att ingå i husen eller tillåta sig föraktliga ord och åtbörder. Truppernas uppförande var också exemplariskt. Lincoln gjorde ett kort besök i staden och mottogs med hänförelse. Rörande Lees reträtt meddela ticningarne följande detaljer. Unionstrupperna förföljde i tre afdelningar, af hvilka en under Sheridan bemäktigade sig Danville-jernvägen i närheten af den vigtiga jernvägsknuten Burkesville; de andra båda under Meade och Ord (der Grant. sjelf befann sig) följde efter. Sedan man på tisdagen den 4 fått säker reda på att Lee befann sig vid Amelia Court-House, skickade Sheridan bud till Meade att påskynda sin sin marsch, så att man kunde fånga Lee och hela hans armå. På onsdager hade Scheridan redan hunnit förbi Lee och afskurit hans reträtt till Danville. På eftermiddagen samma dag kunde Meade förena sig med Sheridan, dit äfven Grant sjelf skyndat för att vara närvarande vid anfallet. Torsdagen fick man veta att Lee marscherade vesterut, hvarföre unionstrupperna ilade efter i samma riktning. Snart derefter började striden och sedan äfven She