Dagens Nyheter – 28 april 1865, sida 1

—— sen, kommer dock misstron tillbaka. Vänta mig här några ögonblick, så skall jag gå efter Blanche. — Han visste ingenting, sade Rodille, då Fritz Horner lemnat rummet. Efter några ögonblicks förlopp kom magnetisören tillbaka. Hans ansigte var dystert och hans panna molnhöljd. — Det är högst eget, sade han, Blanche finnes icke på sin kammare. — Är du säker derpå? . — Fullkomligt säker. Jag klappade på dörren, och som jag ej fick något svar öppnade jag och steg in. Rummet v; tomt och sängen orörd. -— Kanske är hon ute i trädgården. — Klockan 11 på aftonen? — Jag medger visserligen att det är föga sannolikt, men det skulle ju möjligen kunna tänkas. — Vi skola snart öfvertyga oss, om ni har rätt. Magnetisören öppnade fönstret, och ropade med ljudelig stämma, tre eller fyra gånger Blanches namn. — Ja, ni ser nu att hon icke var der, återtog han, men hvar kan hon väl vara? — Jag kan verkligen icke lemna er någon upplysning derom. Hade fickan för vana att gå ut ensam och komma sent hem? — Jag ansvarar med mitt lif derför, att hon aldrig, vare sig dag eller natt lemnat detta hus. — Vet ni om hon har någon älskare? — En älskare, Blanche? det är omöjligt. — Hvarför så. Flickan ser bra ut, och