Dagens Nyheter – 27 april 1865, sida 1

jag . . . Han skulle dö, om jag öfvergåfve honom. — Åh, ynglingar vid hans ålder dö ej derföre att de blifvit bedragna i kärlek; de trösta sig lätt och glömma snart bört den. Män af min ålderder deremot afstå aldrig från det hopp om lycka, som sannolikt är deras sista. , — Skulle ni bli lycklig med mig, då mitt hjerta aldrig kan tillhöra er. — Genom kärlek är jag öfvertygad om att förr eller senare vinna er genkärlek. Jag är rik Blanche, mycket rik, och allt hvad en qvinna kan önska, skall ni ega. Ännu mera ehuru jag eger en million och ni ingenting, så skall jag dock i giftermålskontraktet låta inrycka en paragraf, söm gifver er lika rätt öfver min förmögenhet, på det vi må hafvå allt gemensamt! Kan bi icke i denna frikostighet spåra min ömhet. oh — Hvad frågar jag väl efter gods och gud, utropade den unga flickan, Jag skulle tusen gånger föredraga att lefva i nöd och fattigdom med Paul, än med er i det största öfverflöd. Kunde jag välja, så var viss att jag valde det förra. 4 — Lyckligtvis skall jag som älskar er förstå att hindra er från ett förstöra er egen framtid genom ett så dåraktigt steg. — Är jag kanske icke ensam herre att bestämma öfver mina handlingar och mitt öde? — Nej, och tusen gånger nej. — Och hvem skulle hindra mig? — Min vilja, mitt barn. — Er vilja kan dock icke tvinga mig att gifta mig med er utan mitt samtycke.