Dagens Nyheter – 26 april 1865, sida 3

0 or SSR SAS SABRE BG ANNES En rr ORNA ra SNS prnr SRS fig Kör EAKINS lilla hus, hvars tröskel hon för tolt år tillbaka passerat, då sofvande och buren på armarna af den man som nn gick vid hennes sida. Sedan de kommit in genom porten, tände Rodille ett ljus och gick före, för att lysa den unga fickan uppför trappan, som ledde till första våningen. — Hvar är han? frågade Blanche, hvilken den i huset rådande dödstystnaden ovilkorligen förstämde. För mig straxt till honom! Han väntar mig med otålighet och jag längtar att se honom. I stället för att svara, satte han från sig det ljus han burit i handen, bar fram en stol åt Blanche, och satte sig sjelf helt lugnt ned i det han sade: — Så der ja, mitt kära barn, låtom oss nu öppna våra hjertan för hvarandra . .. — Men min herre, det är icke för att hålla samtal med er, som jag kommit hit; ni vet lika väl som jag, att det är för att se Paul, för att vårda honom . -.. -— Se så, var blott lugn, om jag får be, och ni skall snart inse att det icke är någon brådska. Först och främst finnes här ingen som väntar er. Blanche fästade på Rodille en obeskrifligt häpen blick. — Ingen som väntar mig! upprepade hon. — Min Gud, ja, så står det till. — Och dock vet ju Paul att jag skulle följa er hit? — Derom har han ej den ringaste aning. (Forts.)