Dagens Nyheter – 25 april 1865, sida 1

— Vaubaron! : Hade Rodillie varit stående, så hade ban utan tvifvel vacklat. Hjertat upphörde att slå; en biodröd rodnad betäckte hans kinder, men lemnade ögonblickligen plats för en dödlik blekhet. Lyckligtvis för honom satt han i skuggan, så att dessa otvetydiga tecken till en inre storm, undgingo Pauls uppmärksamhet. Några ögonblick voro tillräckliga för den eländige skurken att återvinna sin vanliga fattning. Han låtsade en häftig bosta, för att gifva röstens darrning någon giltig orsak, och frågade derpå: — Finnas några handlingar, som bevisa att den unga flicka, som ni kallar Vaubaron, verkligen härstammar från Besnard? -— Nej, men det finnes ett dokument, med hvars tillhjelp man lätteligen bör kunna söka de behöfliga handlingarna. — Eger ni detta dokument? — Ja, min herre. — Hvaruti består det? — I en anteckning, handskrifyen på första sidan af en familjbibel. — Och ifrågavarande antecknings tillförlitlighet, kan den icke disputeras? — För dess tillförlitlighet ansvarar jag med mitt lif och min heder. — Hur har denna bibel kommit i er ego? — Den unga flickan har personligen lemnat den i min vård. — I dag? — Nej min herre, i går afton. — Hvar har ni gjort af den? — Jag har den inläst uppe på min kam