Familjeskatten. (Porte. af iean Vankerac och Ealerslafs-Jägarne.) (Forts, från n:r 92.) XIX. Paviljongen vid Amandiers-gatan. Paul befann sig snart framför den lilla välkända porten, hvilken han in petto betraktade såsom porten till paradiset, churuväl den ledde till ett ställe, som ingalunda kunde betraktas såsom himmelskt. Det handskrifua tillkännagifvande, som Rodille klistrat upp bredvid messingsplåtten mötte hans blickar och fästade hans uppmärksamhet. Det var fullkomligt mörkt, men skenet från den guirlande af lampor, som upplyste ingången till Curtii vaxfigurskabinett, kastade några, visserligen matta strålar också på den lilla porten till doktorns bostad och tillät Paul att se, hvad å anslaget stod skrifvet. Då Paul dechiffrerat de få, med stora bokstäfver och säker hand skrifna raderna, stod sanningen, i hela dess förskräckliga vidd, såsom med eldbokstäfver skrifven i hans hjerta. Det förekom honom, som hade han fått ett våldsamt slag på hufvudet; det skymde för hans ögon, ringde för öronen, och han fattades af en förtviflan, som gränsade till gälenskap.