Dagens Nyheter – 21 april 1865, sida 2

rättigheter som först måste bevisas. Ingenting är för öfrigt mera lagligt och vanligt än en affär af denna beskaffenhet; och för att ni icke må ha minsta anledning att misstro min redlighet, så vill jag förklara för cr hela sammanhanget med få ord: Det är fråga om ett art på :250,000 francs, som, såvida jag icke misstager mig, bör lagligen tillhöra er. Andra arfvingar ha kommit i besittning af summan redan för mycket lingsedan. Preskriptionstiden nalkas snart. Man måste nu med det första inleda en rättegång, som utan tvifvel blir mycket långvarig och kostsam och kanske till slut får en olycklig utgång. Mot 100,000 francs afstår ni era anspråk åt mig. Jag utsätter mig för den risk som är förenad med affären. Jag inleder rättegången. Jag utbetalar 25,000 francs i rättegångskostnader. Förlorar jag, så är jag ruinerad. Vinner jag deremot, så får jag allu mina utgifter Orsalta och 100,000 francs på köpet; det vore ju rätt vackert. Ingenting är således enklare, som ni ser, än denna sak. Om ni tilläfventyrs icke antar mitt förslag, så få sakerna förbli på den fot, på hvilken de pu stå. Då blir ingen rättegång af, preskriptioustiden löper till ända och arfring ine klappa händerna. Alt det der inser ni väl klart? — Fullkomligt. — Det återstår då blott att ni bestämmer er. — Duet har jag redan gjort. — Antar, eller afslår ni? — Anser ni mig för tokig eller dum, herr Rodille? Jag antar snarare hundra gånger, än en.