Dagens Nyheter – 20 april 1865, sida 2

utgöra arfvet efter baron de Viriville, eller åtminstone hälften deraf, skulle dock komma så väl till pass, för att reparera det betydliga afbräck, som min förmögenhet på sednaste tiden lidit. Angelägen att, om möjligt, få denna sak på det klara, sökte Rodille upp den portfölj, som innehöll hand.ingarne i den Besnardska arfsfrågan, och genomliste dessa ännu en gång med spänd uppmärksamhet. En af dessa handlingar, hvilken hittills betraktats såsom fullkomligt betydelselös, gaf vid handen, att en kusin till Besnard från Franche-Comte gift sig med en person vid namn Mer cier, att så väl hon som hennes man för 22 å 23 år tillbaka, kort efter det de lemnat trakten, båda aflidit, efterlemnande en son i vaggan. Ifrågavarande handling upplyste vidare att man saknar hvarje spår af detta barn, sannolikt dödt i späda år. Rodille slog knytnäfven i bordet, och utropade: — Man kan bli galen af mindre än så. Jag känner på mig, ja, jag är fast öfvertygad, att här finnas arfvingar, men hvarje gång jag tror mig lägga handen på någon af dem, försvinner han såsom en skugga. Besnard hade en bror. Penne bror måste ha varit gift, efter det lyst för honom i hans födelseby, SaintFerrgol. Så mycket vet jag och kan bevisa. Men sedan sväfvar allt i mörker. — Det är dock besynnerligt, ty såvida denne Besnard icke dött barnlös, så skulle hans efterkommande kalla sig Besnard. Nu ha de fyra förnämsta parisertidvingarne spridt detta namn kring hela Frankrike, öfver Europa, ja kring