Dagens Nyheter – 18 april 1865, sida 3

Arenan RrRrnrrnnnnnn annen för att jag är tystlåten? Tror du kauske att jag är ful!komligt okuvnig om ditt lifs fasansvärda hemligheter? Sedan länge tillbaka, har jag forskat och observerat; nu ser jag klart uti det hemlighetsfulla dunkel, hvarmed du omgifvit dig .. . kalla hit rättvisans tjenare, säg dem att jag brutit mig in hos dig och stulit. Bevisa det, det bör vara en simpel sak! Jag är tjuf, och jag erkänner det. Hvem f-n tror du Vill neka sådant? Men mina händer hafva aldrig sölats af oskyldigt blod! ... Det skall bli min tur att tala, min tur att blifva hörd. Och då skall jag yppa och bevisa att du är icke allenast tjuf, utan äfven mördare! — Mördare, ropade Rodille utom sig; och du skulle våga att säga, att jag är mördare? — Ja, just du, ensam upphofsman till ett fasaväckande, namnkunnigt brott: dubbelmordet vid Pas-de-la-Mule-gatan .. -. Laridon hade knappt uttalat dessa ord, förr än han ångrade sig, så fruktansvärdt hotande blef uttrycket i Rodilles ansigte. — Du vet mera än du borde, utropade den föregifne engelsmannen, urstånd att längre kufva sin vrede; du har uttalat din egen dödsdom. , I samma ögonblick riktade han mynningen af en pistol mot Laridon; men denna . böjde sig hastigt åt sidan och kastade sig, lik ett vildt djur öfver sin medbrottsling, för att rycka vapnet ur dennes hand. FIN ana NV