Dagens Nyheter – 18 april 1865, sida 1

En kinesisk saga. floan-Kong frågade en gång sin minister, den lärde Koang-Tschong, hvilket man måste mest frukta i en välordnad stat. Ministern svarade: Höge furste, efter min tanke bör man ej för något frukta så mycket som för hvad mun kallar: råttorna i bildstoden. Hoan-Koug förstod cj denna liknelse, och ministern förklarade den då sålunda: Du vet, store furste, att man på många ställen plägar uppresa bildstoder åt stillets skyddsande; men dessa trädbilder äro ihåliga och bestrukna med granna färger. En råtta bade nu ätit sig iv i en sådan bild och man visste ej huru man skulle bete sig för att blifva den qvitt. Eld tordes man ej använda, ty då kunde ju hela bilden förtäras at lågorna; man tordes ej heller nedsänka bilden i vattnet, ty då kunde ju alla dess vackra färger försvinna. Och således skyddades råttan och fick ostörd drifva sitt väsende endast tillfölje af den vördnad och aktning, som man hyste för bilden. Och hvilka äro då dessa råttor i staten? frågade Hoan-Kong. Jo, svarade ministern, de äro sådana personer, som hvarken ega dygd eller förtjenst, och likväl äro i åtnjutande af sin furstes nåd och välvilja. De förderfva allt; detta inser man nog och sörjer äfven deröfver, men man vet icke huru man skall bära sig åt för att blifva af med dem. De äro råttorna i bildstoden. Undrasy vackert, huruvida denna gamla saga cj äfven kan tillämpas på våra dagars tilldragelser i vår sköna: hufvudstad. Hade RNRETSNEN SER ES RRD TATE AE AEA I