Dagens Nyheter – 13 april 1865, sida 3

sadeln bundna nattsäcken och gick in 1 värdshusets stora samlingsrum. Detta utgjordes af en stor, mörk och temligen tarflig sal, hvilken på samma gång tjenstgjorde som matsal och kök. Fem å 8ex spett kunde beqvämt vändas öfver den väldiga spiselhällen. En lång ungn af tegel, belastad med kastruller och halster kunde lätt räcka till för tillredningen af en gargantua-måltid. Ett stort, fyrkantigt bord af mörk ek, och flera smärre sådana upptogo en stor del af rummet. Mörkret hade redan inbrutit och ett halft dussin dankar, der och hvar utplanterade i simpla jernstakar, sökte så godt de kunde, besegra den öfverhandtagande skymningen. I samma ögonblick Rodille steg igenom dörren, kom värden emot honom. Denne hedersman, hög som cen tunna och af motsvarande respektabel vidd, försedd med en fryntlig månskensfysionomi, kallade sig Alaric Jouvel, och kunde vara ungefärligen femtio år gammal. Vid första ögonkastet insåg han att han hade en engelsman för sig; men, oaktadt nationaloviljan, synnerligen utvecklad i Normandiet, mötte han sin gäst med det förbindligaste småleende på läppårne. — Mylord, sade han, bugande sig ända ned till jorden, var välkommen under mitt låga tak. Rodille gjorde en stel bugning. Värdshusvärden återtog: — Mylord kommer ifrån Paris? . — Oh, nej! . . . svarade Rodille ... Jag komma of City Rouen. (Forts.)