Dagens Nyheter – 11 april 1865, sida 2

lände detta högst egendomliga ekipage till hörnet af Faubourg-Saint-Honore och Colyseegatorna. Der stannade Rodille farten, och steg ned från kuskbocken. — Tills vidare har du ingenting att göra, sade han till den allt mer och mer oroligo Laridon, du kan slumra in om du så fiuner för godt. Rör dig blott icke ur stället, det är den enda föreskrift, jag för närvarande har att göra dig. Jag hoppas att den icke öfverskrider din förmåga? — Men tänk om hästen ger sig i väg, utan att jag vill det? Rodille kuude icke återhålla sitt löje. Han brast ut i skratt. — En trähäst skulle förr ta till fötters än den der, återtog han. Det stackars kräket begär inte bättre än att få stå stilla till sina död-dagar. Fatta derför mod, kamrat, och afvakta min återkomst med fullkomligaste lugn. Laridon suckade, men sade aldrig ett ord. Rodille begaf sig till vicomt de: Coursolles hotell.