Dagens Nyheter – 10 april 1865, sida 3

wv XX m—— ALL a Cu Hvarjebanda Nyheter. En duell mellan qvinnor. Madame de Nesle skref en gång, upptind af raseri öfver den uppmärksamhet hertigen af Richelicu visade madame de Polignac, en förolimpande epistel till denna sednaure. Brefvet slutade sålunda: Dock, madame, om dessa skäl skulle vara otillräckliga för att öfvertyga er, så väntar jag er i morgon klockan 10 i Boulognerskogen. Mitt vapen är pistol. Följande dagen möttes de på utsatt ställe, åtföljda hvar och en af sina kammarjungfrur. Allt arrangerades på vanligt sätt. Madame de Nesle sköt först, men lyckades icke träffa. Madame de Polignac hade stadigare haud; hon sköt och sårade sin rival i axeln. — Eu gång i sitt lif haudlåde Richelieu som Cato: han föredrog den besegrade frumför segraren. Fadermördare. Vid assisdomstolen i Cork blef för några veckor sedan en ung man vid namn Michael Lynch dömd till döden för fadermord. Fadren hade, efter hvad under rättegången upplystes, en längre tid underhållit en osedlig förbindelse med ett fruntimmer, som bodde i närheten, och detta förhållande hade särdeles på sista tiden gifvit an ledning till ständiga uppträden och obehag inom familjen. Sonen hade då gjort sin far föreställningar och bedt honom att helt och hållet upphöra med sina besök hos älskarinnan; men utan någon framgång. Förargad häröfver hade han en natt tändt eld på det lilla hus der damen bodde. Detta brann totalt ner, men dess innevånarinna kom helskinnad undan faran och blef inqvarterad hos en af grannarne. Den oefterrättlige gubben fortsatte nu sina visiter i den nya bostaden. Sonen upprepade sina förmaningar och böner med samma resultat som förut och, utom sig af förbitiring, ställde han sig på lur en natt och sköt fudern för pannan, just då denne kom ut ur porten till det hus, der hans käresta bodde. Han bekände sitt brott utan de minsta undanflykter. En iUaliensk helgeränare. En person har nyligen blifvit häktad, derföre att han stulit vaxljus från den heliga jungfruns altare i Santa Croce. Han. blef ertappad på bar gerniog af en munk, som genast öfverlemnade honom i polisens händer. Kommen inför rätta, erkände mannen öppet sitt brott men anförde till sin ursäkt att han samma dag stölden skedde hade gått fram och tillbaka på gatan och funderat på ett sätt att få den häftiga hunger stillad, som rasade inom honom. Han blef då varse en madonnabild på ett af husen, hvilken gaf honom tecken att på hennes altare i Santa Croce taga några stycken ljus och sälja dem för att få bröd. Han erinrade henne då att han, om han så gjorde, skulle bli tagen för cen tjuf, men då skakade hon på hufvudet och svarade att ljusen tillhörde henne och att hon kunde använda dem huru hon bebagade. Rättens ledamöter tycktes emellertid icke dela denna madonnans åsigt, och som hon icke infann sig för att bestyrka sin gåfva dömde de tjufven till två månaders fängelse. Åsverid!. Vi omtalade häromdagen att direktionen för Cirque Napoleon i Paris utlofvat 100 francs åt den som lyckades sitta upp på en viss mulåsna, ett litet osy nligt djur med namnet Rigolo, och på henne rida tre gånger kring banan. Många anmälde sig men blefvo alla, under omiitligt jubel af åskädarno, af det till utseendet mycket fromma kroturet, som utan svårighet lät sig bestigas, genom en enda liten rörelse mycket anständigt men ofelbart afkastade. Men slutligen infann sig en yngling med det segerbådande namnet Curl Martel och försökte kouststycket. I ett ögonblick satt han på djuret, icke i sadeln utan på halsen, knep -om det med båda benen och höll med händerna för dess ögon. Åsnan, som icke