Dagens Nyheter – 8 april 1865, sida 3

än någousin vicomte de UCoursolles och i en bländande toilette, visade sig nu på förstugutröskeln, steg upp i Vagnen, fattade tömmarne, lemnade hotellet och tog riktningen åt Champs-Elyses. Betjenten stängde porten straxt efter husbondens affära, stoppade nyckeln i fickan, gick midt öfver gatan och inträdde i värdshuset enligt sin dagliga Vana. Kyparen mottog honom med en fryutlig min, som vittnade om hans högaktning för den utmärkte kunden. — Nå, se god dag, hr Lorrain — sade han. Hvad ni kommer, sent i dag! — Herr vicomten behöfde mig. — Men nu är ni väl ledig ganska länge? — För hela dagen. Herr vicomten dinerar icke hemma. — Då dinerar väl ni hir, herr Lorrain? — Naturligtvis. — Det går bra! — tänkte Rodille. Kyparen återtog: — Herr Lorrain, hvad får man lof att servera er? — Min pipa och en mugg öl. — Se här, var så god. Ska vi ha ett parti domino, hr Lorrain? — Hvarför icke, min gosse, helst du alltid ligger under deri. Dominobrickorna utbreddes på bordet, och partiet skulle just börja, då en knarrig röst hördes från rummet näst intill. TA nta N