Dagens Nyheter – 8 april 1865, sida 2

anträffa en ledig hyrvagn. Han kastade sig 1 denna och sade till kusken: — Du ser den der kabrioletten, som kör framför oss; du får 10 francs, om du ej låter honom komma ur sigte. — Godt, patron; saken är icke omöjlig. Och hästen, eggad af kraftiga piskslag, rände af som en engelsk trafvare. Kabrioletten uppnådde Champs-Elysges-qvarteret, vek af in på Colysgegatan och körde in på gården till ett litet elegant hotell, öfver hvars port stod n:o 20. Den föregifne vicomte de Coursolles kort iuppgaf riktig adress. Det var härom framför allt, som Rodille ville förvissa sig. — Ska jag köra in på gården, patron? — frågade hyrkusken. — Onödigt. — Ska jag vänta på er? — Nej, se här har du dina 10 francs. — Stor tack, patron! Körningar till det priset ska jag göra så många som behagas. Hopp, grålle! Midt emot det lilla hotellet låg ett af dessa traktörsställen, som äro så talrika i Champs-Elysges-qvarteret, och der kuskar och betjenter i förnäma hus pläga intaga sina måltider. Salen var tom. Rodille steg in, satte sig vid ett bord nära fönstret och lät af etablissementets enda kypare servera sig kaffe och likör. — Jag afskyr att dricka ensam — sade han i jovialisk ton till kyparen; tag hit ett glas till och låt oss klinga. — På er bekostnad?