Dagens Nyheter – 8 april 1865, sida 2

Or TS TE NE AN ne FT Neuilly-avenyen och som hade undkommit ur källaren, medtagande en enorm qvantitet af guld och ädelstenar, tjufköparens skatt. Efter denna räddning, som liknade ett halft underverk, kände sig Vol-au-Vent helt bestört öfver att med ens finna sig så rik, derjemte mycket orolig öfver denna förmögenhet, hvilken han icke vågade njuta i Paris inför en misstrogen polis spejande blickar, som kände honom endast allt för väl. Den skägglöse brottslingen saknade ingalunda skarpsinnighet. Han beslöt att lemna siit fädernesland och lyckades verkligen Komma bort ifrån Frankrike med sitt dyrbara rof. En gång väl i Belgien, följaktligen ntom fara, enär han var öfyvertygad att pappa Legrip icke skulle väcka åtal emot honom och fordra hans utlemnande, betedde sig Vol-auVent med utomordentlig klokhet och skicklighet. Han realiserade så småningom, d. v. 8. han sålde efterhand nästan alla sina klenoder utan synnerlig förlust, ty han vände sig nu till hederliga juvelerare, icke längre till omättlige tjufköpare. Efter verkstäld realisation fann sig den emigrerande skälmen vara egare af 200,000 francs. Berusad utaf egandet af en sådan summa, ville han njuta af lifvet, etablerade sig på stor fot, höll hästar och mätresser, med den påföljd att han efter förloppet af ett år hade gjort af med 100,000 francs. Parisaren bäfvade, då han såg guldet så hastigt smälta bort under sina fingrar. Tanken på, att han snart kunde bli nödgad att åter begynna ett lif af armod, plundring och faror, kom honom att skälfva från hufvud till fot. — Jag skulle inte längre kunna, tänkte