Dagens Nyheter – 8 april 1865, sida 1

— Hvyarken mer eller mindre. — Ni är galen! — Ni har ju rättighet att antaga eller förkåsta! Men besluta er fort, hr vicomte, ty en vigtig affär påkallar min närvaro i en långt aflägsen stadsdel, och jag är till min stora ledsnad tvungen att snart lemna er. Rodille steg upp. Den främmande betänkte sig ett ögonblick, derpå svarade han: — Ni sätter knifven på strupen på mig, men jag behöfver er. Jag samtycker. — Godt. -Vill ni ha skriftligt? — Onödigt. Jag är godtrogen, hr vicomte, och för öfrigt trotsar jag er att våga svika ert ord: det skulle komma att stå er allt för dyrt! En hvar, som försökt draga mig vid näsan, har mycket snart fått ångra sig. — När lemnar ni mig papperen? — Om fyra dagar. — Här eller hemma hos mig? — Som ni behagar. Jag står helt och hållet till er tjenst. — Nå väl, hemma hos mig då. Vi hai dag måndag, jag väntar er om lördag kl. 10 på förmiddagen. — Om lördag. Det är afgjordt. — Jag räknar på er påpasslighet. — När klockan slår 10, slår jag på er port. , — Och papperen skola då vara i fnllgodt skick? — Var utan fruktan i det afseendet, hr vicomte; de skola kunna trotsa de aldra noggrannaste undersökningar. För öfrigt behöfver