Dagens Nyheter – 7 april 1865, sida 3

är så att säga cen neutral mark, på hvilken de blifvande makarna sammanträffa, så måste det ega en anstrykning af trefnad och elegans, som jag också sökt gifva deråt . . . Men förlåt, min herre, jag rår icke om min tid, mina ögonblick äro räknade . . . Tillåt mig bedja er gå rakt på saken och utan omsvep underrätta mig om hvad ni begär af mig. — Jag begär icke bättre — svarade främlingen — men förhållandet är verkligen här vid lag, att det icke är så alldeles lätt att gå rakt på saken. — Och hvarför det? — Åh, af ganska många skäl . . . Jag skall ermellertid komma dit, var viss derom, och vi, skola nog bli sams, så framt nemligen det är sanut, hvad man berättat mig. om er. — Ah, man här talat med er om mig? — Inte just om er personligen, men om chefen för affärsbyrån vid Muscegatan. — Låt mig då för all del veta hvar det är som man tiäckes sysselsätta sig med min ånspråkslösa affär och med dess chef? — Ja, sannerligen jag det kan rätt säga ... Ute i verlden . . . hos vänner. — Och hvad har man sagt er, om jag törs fråga? — Ingenting annat än godt, på min ära! ... Att ni var en intelligent, en företagsam man, och framför allt . .. Främlingen afbröt sig sjelf. — Framför allt? . . . upprepade Rodille i frågande ton. — Mycket tystlåten och fördomsfri — fullföljde den okände... — Förhåller det sig så? Är jag riktigt underrättad?