ström, räddat dessa två syskon från en oundviklig död, under en af deras föräldrar jemte några vänner företagen lustsegling i Engelska kanalen. Alla de öfriga som funnos i lustjagten hade deremot omkommit. Det var nästan på samma ställe, der Fredriks brigg långt derefter hade strandat, och han med knapp nöd undgått att dela sina föräldrars öde. Barner. voro det ena 4, det andra 2 år. Flodström hade ej kunnat löpa in i hamnen med sitt fartyg för att söka reda på deras föräldrar. Han hade tagit dem med sig hem till sin gumma. Och hon hade funnit Fredrik så lik hennes man att hon ej kunnat bringas ur den tron att Fredrik var hans barn. Om flickan kunde hon deremot veta att detta ej var förhållandet. Den gamle mannen som kände denna händelse och nu återsett Flodströms enka -och barnen hos henne, hade småningom fått klart för sig sammanhanget. Han hade genom ett handelshus låtit anställa efterforskningar i England, och han hade erhållit bref och bekräftelse på sin aning... De båda barnen hade till fader en engelsk lord som med sin familj omkommit i Engelska kanalen. Efter en veckas förlopp såg man ett liklåg sakta närma sig Catharina kyrkogård. Då de mötande frågade hvem som skulle begrafvas, fingo de ett tåradt svar, att det var den jordiskt tillämnade bruden, som nu hade blifvit en himmelsk. Det dröjde ej länge förrän ett dylikt sorgetåg tog samma riktning och ännu ett stoft