mm AA AA liga bref (af 1806, 1810, 1817 och 1850) som varit gällande angående pass och anmälningar. Derefter erinras om hvilka af dessa föreskrifter som äro upphäfda. Sedan heter det: Öfverståthållareembetet, som i och för den hand räckning embetet är skyldigt lemna ej blott myndigheter inom hufvudstaden, utan äfven åt eders K. Mets befallningshafvande och andra vederbörande i fråga om kallelse, delgifvande af handlingar och utslag samt för uttagande af böter, utskylder och andra medel, äfvensom för uppehållande af ordningen och säkerheten inom hufvudstaden, är i behof att utan uppskof erhålla upplysning om hit anlända samt här vistande personers bostäder, har ansett sig icke ega lemna utan efterlefnad de för sådant ändamål tillkomna, af eders K, M:t vid särskilda tillfällen till iakttagande anbefallda stadganden, såvidt de ännu voro gällande. Af sådan anledning och då dessa :stadganden under sednare tiden till vissa delar af allmänheten råkat i förgätenhet och icke allmänt iakttagits samt de genom desamma påbjudna anmälningarne numera kunde ega rum i vaktkontoren i närheten af hvar och ens bostad, hade öfverståthållareembetet låtit från de särskilda kungörelserna sammanföra de icke upphäfda föreskrifterna i berörde afseende samt med några mindre ändringar till lättnad för allmänheten, såsom om stället för anmälningarnes aflemnande och blanketters tillhandahållande från öfverståthållareembetet, genom kungörelse den 27 nästlidne mars upplifvat och offentliggjort meranämnda föreskrifter. Då emellertid under närvarande förhållanden icke alla dessa, från äldre tider bibehållna, föreskrifter torde vara af behofvet oundgängligen påkallade och det vill synas, som upplifvandet af desamma mera allmänt utaf Stockholms invånare ansetts medföra större olägenheter, har öfverståthållareembetet trott sig böra hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet hemställa, om icke Eders Kongl. Maj:t må i nåder medgifva, att de genom sistberörde kungörelse upplifvade, hitintills fortfarande gällande, bestämmelser må upphäfvas, med undantag af dem, som angående resande och främmande, i hufvudstaden icke muantalsskrifne personer, som till Stockholm anlända eller efter avkomsten hit byta bostad, och hvilka äfven hädanefter torde böra till. namn, yrke och hemvist anmälas af dem, hos hvilka de inom hufvudstaden hyra bostad. Den historik öfverståthållarembetet uppdragit blottar att det måtte hysa inom sig någon person som lefver så inne i en förfluten tids anda, att han ej är passande för våra dagars friare lif, hvartöre han också borde försättas på. pensionsstat eller åtminstone betraktas af öfyerståthållaren såsom en person, till hvars ingifvelser man noga bör vakta sig att lyssna. Det hedrar emellertid öfverståthållarembetet att hafva följt den allmänna rösten och återtagit kungörelsen. Det är ett föredöme som regeringen borde följa i afseende på polismästaren Wallenberg. Och ännu mera aktning. skulle öfverståthållarambetet tillvinna sig om det äfven återtoge de upplifvade föreskrifterna om anmälningar af resande. Hvad flyttningar inom staden beträffar, kunde det väl vara nog med de anmälningar som skola göras hos presterskapet. Att göra anmälan på två ställen är för mycket besvärligt.