Dagens Nyheter – 3 april 1865, sida 3

En Puff. Visa. Den visa jag nu ämnar sjunga, Den borde visst ej blifva lång; Dock ramlar en sladdrande tunga Väl på, när den kommer i gång. Om det är zestetiskt, mitt ämne, Till hvars och ens tycke vi lemne. Det är blott en Puff — ja — en puff Om puffar ej funnes på jorden, Så blefve det tråkigt till slut. Hur skulle, i södern, i norden, Vi, svensker, då taga oss ut? Oändligen bra och behändig Obh nyttig, ja ytterst nödvändig Ar alltid en puff — ja, en puff. En p ff der och hvar uppå drägten, Af sammet, af siden, af flor, Bidrager att höja effekten. Bo grace i hvar sådan ju ber. Eu felaktig växt embelleras Och många skavanker kasseras Inunder en puff — ja, en puff. I sidan en puff åt vår nästa Vi gifva med välvillig hand, För att hans uppmärksamhet fästa Och lifva hans tanke, ibland. Intriger ju lätt kunna spinnas Och aflägsna mål kunna hinnas För medelst en puff — ja, en poff. . Men bäst utaf pufferna alla Ar likväl den präktiga puff, Som vi plåga tidningspuff kalla . .. I den är det fart, är det ruf. Ty pressen, ja pressen alleva Vet bäst hvad man lyekas förtjena I hast med en puff — ja, en puff. En bok kommer ut utaf trycket, Man köper, man läser den ej. Af sådant man har ju så mycket. Har du läst den boken? — Ack, jn! Då synes en puff uti bladet Om arbetet . . . Nu vill man ha det. Tack vara en puff — ja, en puff. En pjes kommer fram uppå tiljan, Den mottages temligen kallt. Talangen . . . den redliga viljan I samspel — uppsättning och allt Ej hjelper, förrn puffen är kommen För pjesen . . . Då knuffas man omen, Till följd af en puff — ja, en puff. En köpmans förlegade varor Utpuffas med fetstil, så rart, Och köpare kommer, i skaror, Och skräpet går åt, ganska snart. Man är så förtjust, så betagen, Om också man blifvit bedragen Igenom en puff — ja, en puff. Så puffarna, alla tillsamman, Ju äro, hvar timma och stund, Till innerlig nytta och gamman För alla, på jordenes rund.