Dagens Nyheter – 31 mars 1865, sida 1

kastade han forskande blickar till höger och venster innan han ötfversteg tröskeln. Han varseblef ingenting misstänkt, och började vandra åt högra sidan, alldenstund det var honom fullkomligt likgiltigt åt hvilketdera bållet han styrde sina steg. Karlarne med de stora polissovgerna satte sig på samma gång i rörelse, och låtunde hbonom få några stegs försprång, rättade de sin gång efter hans. Vaubaron följde boulevarder ända till Chateau-deau. Der tog han mastbinmässigt af åt höger och inträdde på Bondygatan samt betann sig snart på den höjd der PAmbigu-Comique-tcatern just då höll på att byggas. Denna del af Bondygatan var likaså tyst och folktom, som den paralellt löpande boulevard Saimmt Martin var liflig och bullersam. De personer, som, jemte Kodille, som höll sig på afstånd, följde Vaubaron, delade sig nu. Tvenne at dem påskyndade sina steg för att hinna förbi vår hjelte. De öiriga nalkades honom omärkligt. Snart betaun sig fyktingen, utan atthan sjelf märkte det, kringränd på alla sidor. Han gick likasom i ww dröm; — han tyckte sig till sitt rörda bröst och mot sitt klappande hjerta trycka sin återfunna dotter, och detta tillät honom icke gifva akt på det som tilldrog sig omkring honom. Uppvaknandet blef hastigt och förskräckligt. i Oförmodadt imklämd mellan tvenne obe kanta personer trodde Vaubaron straxt att de