Dagens Nyheter – 24 mars 1865, sida 3

Markis de Boissy och kojsar Napoleon. Den frui:-lke kejsaren har en mycket varm beundrare i senatorn markis de Boissy, men det är en sådan vän, för hvilken man måste bedja Gud bevara sig. En al egenluwterna i hans tal i senaten är att han mycket ofta taJar om att kejsaren kan råka till att dö — och döden är icke rolig att höra talas om för en så lycklig man som Napoleon. — Ett tal som Boissy höll den 10 mars i senatens sessjon har gått utöfver hans vanliga i excentricitet. De sednast ankomna ftidningarne sysselsätta sig mycket dermed. Det är dagens händelse. Vi meddela ett utdrag deraf: Han började med ett eldigt loftal (så eldigt att det lät som ironi) öfver kejsaren, som vid början af sin regering lofvat återgå till det parlamentariska styrelsesättet. (Detta påstående mötte stark motsägelse.) I allmänhet hyste Boissy icke höga tankar om furstarnes moral, emedan de vanligen gifva sina löften och aflägga sina eder med hemlig föresats att icke hålla dem. Dock, (menade han), gifves det undantag: kejsaren, påfven och ännu en tredje suverän, som jag icke vill nämna, emedan jag vill lemna hvar och en frihet att åt sig utse denne tredje. — Vidare följde ett utfall mot prefekterna, som icke duga till något (allmän storm i församlingen.) Ordets frihet i lagstiftande församlingen är nödvändig såsom säkerhetsventil för tronen. Han var en legitimistisk bonapartist, som i nödfall skulle gå i elden för att hindra kejsaren och tronföljaren att falla deruti. Napoleon III skall bli större än Napoleon I. Då den förre lät skjuta hertigen af Enghien, har den sednare deremot vid underrättelsen att en landsförvist prins fanns i Paris, låtit varna och uppmana honom att återvända till England. Kejsaren hade att tacka sin själsstorhet för denna ingifvelse. Kejsaren visste att om folken göra revolution, så är det konungarne som förbereda dem; han ville derför grunda sin dynasti på friheten. — Markisen anklagade vidare Frankrikes och alla andra länders polis, emedan den icke förmår göra Mazzini oskadlig. Mazzini funderar alltjemt på kejsarens död och hoppas finna en qvinna, en ny Charlotte Corday, som skall mörda honom. Han (Boissy) vet ingenting, men han har en aning. Han hatar konungarne, emedan de kalla sig bröder och äro blott Cainer, emedan de gifvit Mazzini en fristad. Man tillverkar bomber med engelska pengar. Hela verlden ropar: Hvad skall det bli för ett virrvarr, om kejsaren skulle dö! Frankrike skall då falla i stoftet. (Stormigt afbrott.) Talaren prisade konventionen af d. 15 sept., men trodde icke på att den blir satt i verket, hoppandes att en engel måtte intervenera och bedja kejsaren att tillåta påfven stanna i Rom. Han kastade vidare en blick på kapitlet om skatterna. Allting är beskattadt utom de utländska ordnarne. Många hade erhållit sådana för det de följt en prins på teatern, något som en betjent kunnat göra lika bra. Då talaren här gjort en paus för att hemta andan, begagnade marskalk Magnan tillfället att under samtlige senatorernas bifall förklara, att kamrarne, armeen 0. 8 v. vid kejsarens död genast skola utropa den kejserlige prinsen till hans efterträdare. Man skulle liksom i den gamla monarkin ropa: Kejsaren är död, lefve kejsaren! General Husson afbryter: Senaten skall icke bära sig åt på samma sätt som 1814 års senat. Boissy tar åter ordet för att klandra engelsmännen och franska regeringen, derför att man i budgeten upptagit understöd åt de polska flyktingarne. Kardinal Donnet yttrar salvelsefullt: man måste öfva barmhertighet, hvarpå Boissy svarar, att man måste börja dermed bland fransmännen. -— Markisen tadlade också kriget i Mexiko, och ansåg bäst att snart lemna detta land. Hvad Mexiko beträffar, sade han, hyser jag den sentimentala önskan, att amerikanska kriget icke måtte sluta förr än de krigförande parterna fullständigt utrotat hvarandra. Om olyckan ville att det slutade förr, så skulle hela vår armå bli krigsfångar. — (Lifliga protester.) Baron Heekeren: Det går icke an att yttra sådana saker i en sådan församling som senaten. Boissy: Vi skulle få en armå af 5 FORN ONA snannphanar nå halsen. (Mummel.)