IR SURRAR Sr RER ER EA RTR SER STR SoA Rn RR AASE AIIR ASSA — Nå väl! den bofven har dödat Orm ! Ni jfinner det arma djurets liflösa kropp på andra sidan Penfeld ..-. — Åh, för fn! ... sannerligen en olycka, för er, pappa Malö ..-. en verklig förlust! . — Det tror jag väl; — Orm var den, som förskaffade mig lifsuppehälle! . . . jag måste emellertid dressera en annan, och det låter sig icke göra på fjorton dagar . .. åh nej . . . icke en gång på två månader ... -— Föreställ er, fortfor gendarmen, att denne förrymde bof är en man, sådan man icke ofta får se! . . . han har iurat alla vid bagnon, och det dugtigt ändå! . . . Man trodde, för alla dj—r, att han var gömd på kasern-byggnadens vind . .. man gjorde cn rond och upptäckte ingenting . . . Hvad han måtte ha skrattat på der-s bekostnad! Men vid min tobakspipa! detta ?r ännu icke det värsta . . Efter att hafva ge: :sbrutit taket nedstiger han, -— jag förstår i .-v på hvad sätt, — gräfver en grop på plan. der kanonerna stå, tillbringar i detta gömställe tjugufyra timmar och flyr slutligen under följande natten öfver fästningsmuren, midt emellan tvenne skildtvakter som ana ingenting . en: ..:.: skulle icke gjort det bättre! . . Bagnokommissarien är ursinnig, rasar, och vil till hvad pris som heldst återfå sin fånge; och oss, hans hejdukar, lofvar han hundra francs, enligt taxan, men utfäster en belöning af hundra 6cus åt hvilken annan som heldst som kniper och återför rymmaren . -.. — Hundra cus! ... upprepade Malö Guern i en ton som ej kän beskrifvas.