Dagens Nyheter – 23 mars 1865, sida 1

placerade den bakom denna improviserade skärmvägg. Så snart detta var gjordt återtog Malö Guern: Lägg er nu att hvila här och sof lugnt, utan att frukta något. Om ni händelsevis skulle få höra ljud af röster, så gör ingen rörelse, gif intet tecken till lif .. . Det är alldeles afgjordt att gensdarmer och fåugvaktare komma att passera förbi här i dag och då fråga de mig säkert om jag fått reda på er något; . men förr låta de hugga hufvudet af sig än de få i sin skalle att Malö Guern, galerslafsjägaren gömmer en rymmare i sin koja .Vaubaron ville åter tacka sin besynnerlige värd. Mariic gaf honom dock icke tid dertill. — Men se, ert blod rinner! utropade hon hastigt, det är ju en stor blodfläck på golfvet . ÅT Di sårad på något sätt? — Ja. — Hvar då? — På armen. — Hur har det gått til? — Hunden bet mig medan jag försökte försvara mig mot honom ... — Är det ett djupt bett? — Jag tror det. — Och gör det ondt? — Mycket. Mariic vek hastigt upp skjortärmen och undersökte såret. Utan att egentligen vara farligt såg det dock ganska svårt ut. Orms skarpa tänder hade inträngt ända till benet och blodet rann oupphörligt.