Dagens Nyheter – 16 mars 1865, sida 1

Galerslafs-Jägarne, (Forts. af Jean Vaubaron.) (Forts. fr. n:o 55—63.) Han hade ej långt från muren hört ljude af steg som aärmade sig. Nästan med detsamma varseblef han bak. om en mängd brädgtaplar ett klart ljussken framkalladt af en fackla som kringkastade små strålar i mörkret. Det var ganska säkert en af dessa runda; som flera gånger på natten vid olika tidei vandra omkring bagnon för att efterse att all är i tillbörlig ordning. Vaubaron visste alltför väl att dessa run: der utgjordes af tio å tolf väl beväpnade man försedda med stränga order att utan tvekar och utan uppskof betjena sig af sina vaper ifall något misstänkt ådrog sig deras uppmärk. samhet. Dessa zunder skulle äfven aflösa de enskilda vakter som här och der postade kring bagnon. Inom ett ögonblick och runden skulle hs uppnått gallerporten. Facklan skulle då kasta sitt sken öfver Vaubaron. : Var det väl att förmoda, var det väl sannolikt att han skulle undgå dessa misstänksamma, med jagthundens fina väderkorn begåfvade karlars. blickar, vana som de voro at se till. och -med i mörkret och att uppfångs hvarje ljud.