Dagens Nyheter – 13 mars 1865, sida 3

— Och följden deraf? — Följden deraf är att det om aftonen gnidna knäet, den följande morgon är stort som ett hufvud, alldeles mörkblått och ser dertill ganska fasligt ut. — Men då kan jag ju icke röra mig? — Till skenet ja, men i verkligheten förorsakar det svullna knäet er ej den ringaste smärta, och ni kan dermed mycket vil tillryggalägga fio lieues till fots om dagen utan att behöfva hvila. — Är det möjligt! mumlade Vaubaron. Det är icke blott möjligt utan säkert ...Ionan jag bar den röda rocken, var jag anställd hos en mycket skicklig kemist . .. Det här medlet är en af hans bästa uppfinningar . .. den stackars token tror att det ej duger till någonting . . . ack, om han bara visste huru han misstager sig! . . . Men låtom oss återgå till vår affär . . . När tiden är inne att stiga upp jemrar ni er af alla krafter och det blir er sak att utföra er roll så väl att hvar och en måste tro det ni ej kan gå utan de fruktansvärdasteg plågor . .. Sedan kan ni vara trygg, hvar och en måste låta narra sig af er. — Och hvad kommer man att göra med mig? — Hvad tusan vill ni att man skall göra med en stackars satan, i ett så jemmerligt tillstånd som ni? . . . Man för er naturligtvis till en af sjuksalarna, läkrarne tillkallas, de undersöka ert onda, hvaraf de ingenting förstå, gifva det alla möjliga latinska namn, och ordinera plåster, bad, lenande medel och allt möjligt . . . Ni låter dem naturligtvis hållas och