Dagens Nyheter – 6 mars 1865, sida 1

Galerslafs-Jägarne. (Forts. af Jean Vaubaron.) Första Delen. I. Den dömde. Morgonen efter den förfärliga dagen då Jean Vaubarons dom blifvit afkunnad aflade åter den unga advokaten ett besök hos den olycklige i hans fängelse och besvor honom att anföra besvär vid Kassationsdomstolen. Jean Vaubaron skakade på hufvudet. — Min goda försvarare, — inföll han med ett lugn som förrådde ett oryggligt beslut, — jag sade er på förhand att jag ville finna mig i-mitt öde, hvilket det än skulle bli . . . Hvad jag tänkte för två dagar sedan tänker jag ännu i dag . . . jag tillägger till ochmed att det vore en ) farlig dårskap att på nytt börja striden. — En farlig dårskap? — upprepade adyokaten i frågande ton. — Jag är öfvertygad derom. — Förklara er tydligare, — Jo, under hela den förflutna natten, hvarunder mina ögon ej ett ögonblick varit slutna, har jag grundligt öfverlagt allt... Jag har grundligt betraktat mitt öde från hvarje olika synpunkt, både i det förflutna, det närvarande och det tillkommande. Nåå? — Jo, jag menar att ni i går, fastän