Dagens Nyheter – 4 mars 1865, sida 3

Utrikes Nyheter. Danmark. Justitiedepartementen har låtit tillställa 14 fiskare på Skagen en belöning af 200 rdr svenskt, för det de den 4 sistl. sept. räddat 6 man från strandade galeasen Concordia från Kalmar. Man kan göra sig ett begrepp om den stora massa fåglar, som hafva sitt tillhåll vid Issefjorden, då det berättas, att en lots, Ole Jensen, med två sina söner nyligen under 8 dagars tid skjutit ej mindre än 1,100 vildänder. Under vinterns lopp hafva samma 3 personer skjutit 150 svanor. I Viuf på Jutland, har den 28 sistl. jan. aflidit en enka, Ane Kathrine Dangaard, i den höga åldern af 106 år. Hon hade till det sista god helsa samt minne. Rysstand. En reduktion af armeen är anbefalld. 84 guvernementsbataljoner skola sättas på cadrefot. Ryska statsskulden utgör för närvarande 813,605,403 s. r., eller omkring ett tusen två hundratjugufem millioner rår, hvaraf år 1865 amorteras: 63,697,309 8. r. Frankrike. Monitören meddelar reg:s berättelse om åtgärderna för den verids-exposition, som den 1 maj 1867 skall taga sin början under prins Napoleons ledning. Denna utställning kommer att omfatta föremål så väl från industrien och landtbruket, som från de sköna konsterna. Redan den 22 juni 1863 utgafs ett dekret om denna utställning. I början hade man ifrågasatt att, liksom i London 1851 och i Paris 1862, öfverlemna hela utställningen åt ett enskilt bolag; denna tanke har man sedan öfvergifvit. De 12 millioner, som behöfvas att understödja utställningen med, skola till lika delar lemnas af staten och staden Paris; Seine-prefekten betviflar icke att kommunalstyrelsen skall lemna sitt bifall härtill. De öfriga kostnaderna kunna bestridas genom försäljning af inträdesbiljetter. Kommissionen består, utom ordföranden, af 60 medlemmar, af hvilka kejsaren utnämnt 40. De enda utländningar, som kejsaren utnämnt, äro: R. Cobden samt lorderna Cowley och Granville. Utställningen skall räcka från d. 1 maj till d. 30 september. Halien. De för någon tid sedan i Palermo inträffade oroligheterna hafva föranledt Garibaldi till följande skrifvelser: Min käre Capello! Jag har med stort missnöje erfarit de sista tilldragelserna på Sicilien. Jag hoppas, att dess tappra befolknings fosterlandskärlek skall behålla öfvervigten och att dylika oroligheter icke mer skola förekomma. Jag skrifver två ord till det tappra nationalgardet och den studerande ungdomen. Jag förblifver för alltid er G. Garibaldi. Till nationalgardet i Palermo: Mina dyra vänner! Under det illasinnade sammansvärja sig mot vårt fäderneslandets frihet och enhet, vaka de sanna italienarne. De hafva bevisat detta, och befolkningen i Palermo har kommit det gamla tyranniets drabanter på spåren. Italien skall blifva tacksamt härför, och äfven jag tackar er. För evigt er G. Garibaldi. Till universitetsungdomen i Palermo: Mina dyra vänner! Det har kommit till min kännedom, att den bourbonska fraktionen ånyo vågat resa upp hufvudet. Men Sicilien — fienderna till Italiens enhet må anstränga sig hurusomhelst -— skall icke blifva otroget sina föregåenden. Jag vet att I, unga medlemmar af universitetet, alltid skolen vara på er vakt den dag, då dylika försök förekomma. Jag tackar er i fäderneslandets namn. G. Garibaldi.