Dagens Nyheter – 4 mars 1865, sida 1

Motsägelserna. (Af X. B. Saintine, förf. till Picciola.) IT. (Forts. fr. n:o 53.) Men han fick snart lära känna den! Ffter att ha fått tillträde i åtskilliga salonger, blef han snart föremål för en mängd speord och oförskämdheter från dessa små herrars gida, som på sådana ställen slå omkring sig med dåliga argumenter och som i Cingalesern blott ville se en landsbo. Begåfvad med ett lätt och fördragsamt lynne ansåg Saint Charles detta swåkrig med spefulla infall och epigrammer ytterst betydelselöst. Han försvarade sig så godt han kunde; men då han var föga bevandrad i språkets finesser, begagnade Han stundom oriktiga uttryck, och derföre fick han en gång en örfil af sin motpart, som ansåg sig allvarsamt förolämpad och ej förmådde beherrska sin vrede. Saint Charles förehöll honom kallblodigt hans retlighet och brist på lefnadsvett och tänkte snart på helt andra saker. Goda vänner läto honom emellertid snart förstå att hans ära skulle lida om han ej fordrade upprättelse för en sådan skymf. Den enfaldige unge mannen kunde icke begripa huru skammen kunde vara på hans sida, då felet icke var det. — Men hederns lagar! — ropade man till honom från alla sidor. — Olycklige! Ni är förlorad, om ni icke lyder deras bud.