Dagens Nyheter – 2 mars 1865, sida 3

SMtCllal UU YVIV JaUNAT UPUCBLIULSGUIUIG VIA AL YSAM de skulle svara. Slutligen sade deras anförare till parlamentären: Vi vilja ha undervisning för våra barn, vi slåss utan att veta hvarföre; de skola åtminstone icke såsom vi låta sig föras i ledband af andra. Dessa ord ha meddelats mig och de ha städse förblifvit i mitt minne. Och i dag säger jag eder å min sida såsom kejsarens minister: Undervisen edra barn, undervisen eder sjelfva, på det vi, i enlighet med herrskarens önskan i detta fria, ärorika land, må kunna en hvar 1 sin sta hjelpa honom att stärka nationens kropp och höja dess anda. Delegerade från de tyska arbetareföreningarne hade äfven infunnit vid prisutdelningen och helsades samt svarade med tal. Halien. På Sicilien rasa ännu röfverierna. Tidn. Pungolo omtalar följande händelse: Den 24 jan. på aftonen blef byn San Giovanni di Cammerota. som riknar 3,000 innevånare och endast genom en liten bäck är skiljd från den 6,000 själar räknande lilla staden Cammerota, omringad af ett 60 till 70 man starkt röfvareband. Sedan röfvarena besatt alla tillgångar till den närbelägna lilla staden, började de en väl underhållen gevärseld mot invånarne i San Giovanni. Samtidigt trängde en del af bandet in i de på platsen rikaste godsegarnes, bröderna Giovanni och Liborio Alessi, hus samt stulo derstädes kontanter, silfversaker och varor till ett värde af 25,000 franes. Ej nöjda härmed, ville röfrarve af de nämnda bröderna utpressa ännu större summor och bundo dem båda fast i öfra våningen af deras hus, på hvilket: de satte eld. Detta gjordes, derföre att röfvarena påstodo, att de båda Alessi voro i besittning af ett mycket stort kärl, som skulle vara ända till randen fyldt med guldstycke ochn och hvilket de begär, under hotelse att annars bränna bröderna inne. De få geusdarmer som voro stationerade på Cammerota, sökte förgäfves komma invånarne i San Giovanni till till. De måste, sedan de vexlat 8 å 600 skott med röfrarne, draga sig tillbaka. Dessa åter förblefvo ända till midnatt i ostörd besittning af platsen och drogo sig derefter tillbaka till bergen ogenerade och lastade med byte. ooo. Då konungen en af de sista dagarne under vistelsen i Florenz bevistade spektaklet på teatern Pagliano, gafs der en ny balett. I slutet af denna föreställes allegoriskt Yenetia bunden till händer och fötter och Italiens öfriga städer skyndande till dess befrielse. Med obeskrifllig hänryckning helsades denna slutscen. De särskilda ministeriernas förflyttning till Florens kommer att försiggå mycket förr, än man vågade tro. Undervisningsministern har redan fullständigt flyttat och utrikesministeriet skall följa om någgra dagar; d. 10 Maj skall större delen af inrikesministeren lemna Turin. Endast förvaltningen af välgörenhetsinrättningarne och fängelserna stannar ännu gvar någon tid. Frågan om dödsstraffets upphäfvande blir tillsvidare lemnad oafgjord. Det skall ej strykas ur lagboken, men icke heller återinföras i Toscana, der det redan förut varit afskaffadt. Principielt skall det senare afskaffas inom hela konungariket, med undantag af vissa fall, hvilka äro förut angifna genom militärlagen och bestämmelserna ang. röfvareväsendets un dertryckande. Inom den exkonungsliga bourbonska familjen i Rom råder den största splittring. Frans (I vill ej veta af sin gemål och hans mor lefyer med några af familjen alldeles för sig. flysstland. Till minne af bondeemancipationen i Polen (genom kejserl. ukas af d. 2 mars 1864) skall på kejserlig befallning i Petersburg präglas en medalj, hvilken med snaraste skall skickas till alla byar och städer i konungariket Polen. På ena sidan af minnespenningen är en grupp af polska bönder framställd, hvilka kniäböja inför bilden af Guds moder i Czenstochau. Hufvudfiguren i denna grupp är en ung landtman i nationaldrägt, hvilken under tacksägelse sträcker sina händer mot himlen. På hans högra sida befirner sig hans son i gossåldern, till venster hans hustru. I bakgrunden ser man en gubbe, hvilken stödjer sig mot sin staf. Öfver gudsmodersbilden fiunes på polska språket inskriften: Aldra heligaste jungfru, vaka öfver vår kejsare! På båda sider om gruppen äro orden: Till minne af bondeemancipationen d. 19 febr. (2 mars) På medaljens frånsida finnes ett porträtt af kejsaren med den latinska inskriften: Alexander II. Dei gratia Russie Imperator, Polonie Rex, Polonie populi Benefactor(!). Turkief. Sultanen har beviljat det orientaliska litterära sällskapet ett årligt anslag af 100,000 piaster för att föranstalta om mA mt, 1. Af JA högta arhagaaAr SV 27. ILLA