Upphörandet af presterskapets sjelftagna rätt att vanfrejda folk. Kongl. Maj:t har utfärdat en ny förordning, daterad sistl. 20 januari, angående nya stadganden i afseende å frejdbetyg, som af presterskapet meddelas. Något hvar har sig bekant de hitintills, enligt lag afgifna frejdbetygen, hvari betygets innehafvare betecknades antingen såsom välfrejdad eller vanfrejdad. Hvarje person, stämplad med det sednare betyget, blef derigenom på en gång utestängd snart sagdt både från samhället och familjen. Han var fridlös, moraliter fogelfri. Ingen ville med honom hafva att göra. För honom var all verklig återgång sålunda äfven afskuren, såvidt icke enskild fördomsfrihet och förnuft öppnade honom en asyl. Under loppet af de två sednare riksdagarne hafva rikets ständer, framförallt borgarståndet, med värma omfattat en förändring härutinnan, ledande till en förnuftigare lagstiftning. Kongl. M:t har nu, på grund af ständernas underdåniga skrifvelse, satt en gräns för dessa vanfrejdebetyg) som för hela lifvet förstörde individers timliga välfird och omöjliggjorde deras samhälleliga upprättelse. Förändringen stöder sig på den nya strafflag, som med detta året trädde i verksamhet. i Genom denna lag har en skarp begriänsning, skett af begreppet vanfrejd, yttrar Dags