— Rättegångsoch Polisnyheter. Djurplågeri. Åkaren Lars Eriksson stod i går inför polisdomstolen tilltalad att till körslor hafva begagnat häst som å hufvudet haft flera öppna sår. Eriksson medgaf att så var förhållandet, men tillade att hästens åkommor voro af den natur att de ej voro plågsamma och att veterimärläkare förklarat det vara skadligt att bota dem. Eriksson ålades att i dag kl. 11 låta besigtiga hästen och att förete betyg derom nästkommande fredag då målet åter förekommer. Hundmål!. Polisdomstolens gårdagssession upptogs till en stor del af de nu på en tid moderna såkallade hundmålen, bland hvilka ett och annat väckte stor munterhet bland åhörarne. Bland de som voro kallade för uraktlåtenhet att betala skatten befann sig äfven entreprenören Johansson, boende å Tadugårdslandet. — Nå, hvarför har Johansson inte skattat för sin hund? — frågade polisdomaren. — Jo, det har jag gjort, kom hit och visa ditt märke, min gosse — yttrade Johansson och lockade på sin hund som dock höll sig undan. Som Johansson vidhöll att hans hund varit skattskrifyen innan anmärkningen gjordes, så framropades två extrakonstaplar som vittnen, och tillfrågades svaranden om han hade något jäf mot vittnena. — Ja, den ena jäfvar jag, ty han kryper in genom fönstren till mina fruntimmer och gör fuffens — förklarade Johansson; men intet afseende fästades på hans jäfsanmärkning, hvarför ock vittnena hördes och Johansson dömdes till de vanliga böterna och att erlägga dubbel skatt. — Se här skall polismästarn få se att min hund har både märke och halsband och två halsband till och med — yttrade Johansson och förde fram till domarbordet en stor lurfyig hund, som verkligen var försedd med två halsband, hvilket dock icke hjelpte sedan domen engång fallit. — Mureriarbetaren Johan Jansson hade i går till polisdomstolen instämt åkaren Wåhlberg med yrkande om ansvar å Wåhblberg för det