Charad. N:r 5. Mitt första fins i hvarje ordnad stat, Helst om den nämnas får civiliserad. Der knuffas man om titlar och om mat Och blir från alla sidor trakasserad Intrigens frön i många hjertan gro Och der är ondt om sanning, dygd och tro. Mitt andra uti alla verldens zoner På unga sinnen öfvar ut sin makt. Der stråla lampor och der ljuda toner Och fot och hjerta rörs i dubbel takt. Om nu mitt andra stundom är mitt hela Så vankas mycken ståt — det kan ej fela.