Dagens Nyheter – 10 februari 1865, sida 2

Direktören pekade på en af dessa dörra och gensdarmerna stego öfver dess tröskel me fången, hvars armar de under hela vägen ee ett enda ögonblick släppt. Vaubaron infann sig nu inför den do mare, i hvars händer hans sak var anförtrodq och som, försedd med den mest oinskränkt: fullmakt, redan efter första förhöret kund frigifva honom eller remittera målet till er domstol. vs , Denne domare var en man af omkring femtio år med ett distingueradt utseende oci ett lugnt, allvarsamt, ogenomträngligt ansigte Hans redan något kala hjessa var försedd mec de upphöjningar hvilka nästan utan undantag förråda en hög intelligens, Han bar med guldbågar försedda glasögon Dessa voro dock vida mindre bestämda til synförmågans upphjelpande än för att undei sin glasslöja förminska eller riktigare dölj: hans forskande blick. Oftast, nästan alltid, med några få säll synta undantag, är ett förhör en hemlighetsfull och förskräcklig duell mellan domaren och den anklagade. Den förstnämnde, den förkroppsligade lasen, kämpar med sitt samvete och sin talangs rela energi i rättvisans och sanningens inresse. Den andre strider för sig sjelf. Detär sin rihet, ibland till och med sitt hufvud han örsvarar.