svarade mekanisten, — jag behöfver icke bly gas öfver min fattigdom, den härleder sig ed af dåligt uppförande. — Hvarmed har ni nu betalt er skuld? -Med tre tusen francs sedlar. — Hvarföre betalade ni i morse i stället för i går? — Derföre att jag då icke egde den nödiga summan för att kunna honorera mina; förbindelser. — Ni har således fått in pengar sedan i går? — Ja, min herre. I — En större summa? — Fyra tusen francs. — Var man skyldig er denna summa? — Nej, min herre. — Det var således ett lån? — Icke heller. En skänk? — Alldeles. — Fick ni denna skänk i går afton eller i natt? — I natt. — Och af hvem? Vaubaron bleknade och tvekade. För I första gången började han oredigt ana att han hotades ar en stor, en oundviklig fara. i — Nå, — atertog Pp oliskommissarien, hvarföre svarar ni icke? . . . Ja g har frågat er I och jag frågar er ännu en gäng af hvem har ni fått ifrågavarande fyra tusen francs?