Dagens Nyheter – 2 februari 1865, sida 3

Utrikes Nyheter. Preussen. Budgetutskottet beslöt den 28 jan. attinför representantkammaren afgifva berättelse om de förelagda propositionerna om statsverkets tillstånd och behof, och serdeles med afseende på den betydliga beräknade tillökningen i statsinkomster undersöka, dels huruvida de på flera ställen högljudda klagomålen öfver olidliga tillvexande skattebördor äro grundade, dels hvilka medel finnas att afhjelpa eller förebygga dem, och dels slutligen om enskilda förvaltningsgrenars trängande behof kunna afhjelpas genom rättvis fördelning af statsmedel; att diskutera de öfriga specialstaterna, samt besluta om fastställande af inkomster och beviljande af utgifter; att uppfordra regeringen att förelägga utskottet de allmänna ministeriella åtgärderna med afseende på byggnadsskatten under 1863 och 1864; samt att affordra regeringen upplysning om hvilka förändringar som uppkommit i statskassan genom kriget mot Danmark, samt serskildt om och huru stora summor som tagits derutur. Österrike. Nästan alla ministrarne öfvervoro finansutskojtets plenum den 26 jan., der det gick ganska lifligt till. Regeringen förklarade sig beredd att ingå på Utskottets afprutningar på två vilkor, nemligen att kammaren först och främst i denna session beviljade jemväl 1866 års budget, och för det andra att ett statsdepartement må ega rätt att i häudelse af behof använda de öfverskjutande medel ett annat departement kan ega att disponera. — Det första vilkoret afböjdes, emedan utskottet blifvit valdt) för öfverläggning endast om 1865 årg budget, och det andra afslogs tvärt, emedan regeringen icke ville angifva beloppet af minskningen i utgiftsstaten, i händelse kammaren antoge de båda vilkoren. Enyland. VUVuti ett tal som hr Milner Gicson den 24 jan. hållit till sina valmän, yttrade han rörande amerikanska kriget, att han icke kunde sympatisera med sydstaterna, hvilka lösslitit sig från unionen på ett våldsamt sätt, utn giltig orsak och i ändamål att göra grundsatser gällande, som han icke trodde kunde blifva varaktiga. Kriget var verkligen en strid mellan frihet och slafveri, och han kunde icke se något tecken till att de konfedererade skulle bli i stånd att bygga sitt rike på stadiga grundvalar. Han trodde sig kunna försäkra attregeringen hädanefter som hittills vore fullt besluten att bibehålla en sträng neutralitet och hoppades att efter krigets slut aet gamla goda förhållandet mellan England och Förenta Staterna skall återställas samt att slafvarnes befrielse skall bli en af krigets frukter. Frankrike. Encyklikastriden fortfar att spela en hufvudrol i tidningarne, ehuru den biskopliga oppositionen är i starkt aftagande. HSåsom exempel på några biskopars blinda trosifver anföres, att erkebiskopen af Besangon uppläste encyklikan på latin, så att ingen förstod ett ord, utan hans får först af Monitören fingo veta dess innehåll. För öfrigt antyda de officiella bladen fortfarande att regeringen umgås med planer på en fullständig ombildning af de kyrkliga förhållandena mellan Frankrike och Rom. italien. I anledning af representantkammarens beslut rörande Septemberuppträdena egde folksamlingar rum den 25 Jan. utanför universitet, hvarifrån hoparne begåfyo sig till rådhuset, der de åtskiljdes. Dagen derpå kolporterades plakater med uppmaning till studenterna att om aftonen samlas på rådbustorget. Lösen var: Ned med Peruzzi, Minghetti och Pepoli!? Under dessa båda dagar vidtog regeringen inga serskilda åtgärder häremot, men då folkskockningarne tredje dagen blefvo större och talrikare häktade nationalgardet några af anstiftarne, hvarefter lugnet återställdes. Hr Boggio bar i kammaren väckt motion om beviljande af peneion åt offren för Rfepsnheruppträdena.