Dagens Nyheter – 2 februari 1865, sida 3

IRätlegångsoch Polisnyheter Den mängd af mål, angående våld mq I person, som i går förekom inför polisdomstole Tleder oss ovilkorligen på den tanken att ni gon olycksbringande planet för mycket nä) mat sig jorden och upphetsat menniskorns I hjernor, eller är det måhända en dof yttrin Jaf den allänna opinionens ogynsamma stäm ning mot ordningsmakten, ty i flera af de på Iropade målen voro poliskonstaplar de som få lida mest af de tilltalades oregerlighet. So de flesta angifvelserna voro af särdeles lika Itad beskaffenhet så inskränka vi oss att om nämna endast några få. kardrängen Carl Fredriksson stod angi ven att å Rörstrandsgatan hafva öfverfalli och oqvädat poliskonstapeln Falk. Treo vittne hördes och upplyste att Falk patrullerat Rörstrandsgatan, med uppmärksamhet och lugr som det anstår en ordningens väktare, vän tande på att någon fridstörare skulle komm Efter någon väntan kom också Fredriksso och tilltalade Falk sålunda: Går du här oci glor din skånska hund? Falk fann sig stöt af frågan och fattade Fredriksson i rocken fö att afföra honom till vaktkontoret; men d tog Fredriksson af sig rocken och slog derme konstapeln öfver hufvudet sägande: Är de så att du vill ha rocken så tan din fähund! Fredriksson nekade; men på grund a vittnens intyg dömdes ban likväl att böta : riksdaler för fylleri, 5 riksdaler för poliskon stapels förolämpande och att ersätta viltne med 1: 50 hvardera. Eldaren Engström var tilltalad att inn å vaktkontoret vid Adolf Fredriks torg, di han i öfverlastadt tillstånd blifvit införd, hafy: uppfört sig så vildsint att handbojor hade måst påsättas honom. Till vittnen beordrade poliskonstaplar intygade angifvelsens riktighe och Engström dömdes för sina förseelser til 10 riksdalers böter. Spanmålsmätarenkan Ulrika Larsson, son idkar någon slags rörelse i huset n:o 2 Stor: Hoparegränden, hade instämt korkskärarer Woleky för det denne petat henne på nä san med ett brinnande talgljus och sönder slagit 4 stycken glas. Som vittne var inkal. lad Larssons tjenstepiga Maria Johansson, son också blifvit knuffad, men som frånträdde sir ansvarstalan för att kunna få vittna. Wolcky sökte genom flera invändningar jäfva Johansson och slutade med att påstå det hon ej begått nattvarden på sexton år. — Har ni flera invändningar så fram med dem på engång, ty de här gillas inte — förklarade polismästarn. Som Wolcky ej kunde i hast påfinna något jäf, så fick Maria Johansson höras och intygade hon jemte en Pohskonstapel att Wolcky varit berusad och uppfört sig otillständigt, hvarför han ock pliktfälldes. Qvinspersonen Sander, äfven boendei huset n:o 2 Hoparegränd, hade i förrgår afton å vaktkontoret anmält det hon först ute på gatan och sedan på sitt rum blifvit öfverfallen och knuffad af tre stycken manspersoner, hvaraf två genast tagit till flykten. Den tredje, seminarieeleven Carl Lundgren, som af tillstädeskommen poliskonstapel blifvit anhållen, var igår uppkallad inför polisdomstolen; men som det upplystes att Lundgren ej ofredat Sander ute på gatan, utan endast på hennes rum, så hänvisades käranden att instämma Lundgren till vederbörlig domstol. Jernvägsarbetaren Erik Ludvig Lindgren hade i förrgår eftermiddag å en krogtvid Drottninggatan uppfört sig oregerligt, och då tillstädeskommen polis afförde honom till vaktkontoret blef han så vild att handbojor måste påläggas honom och han sjelf transporteras till häktet. Inställd i går inför polisdomstolen erkände han sitt fridstörande uppträdande och dömdes till 10 riksdalers böter för fylleri men undslapp ansvar för polisens ofredande, emedan konstaplarne nedlade sina ansvarspåståenden. Omkring ett dussin personer pliktfälldes för det de i öfverlastadt tillstånd funnits liggande redlösa å åtskilliga af hufvudstadens gator och gränder. Pastor primarius antitad som besvärjare. Natten till gårdagen bemärktes en mansperson föra ett förskräckligt oväsen medelst bultande och sparkande å porten till buset n:r 16 Storkyrkobrinken, under det oo MN . a Te JL 2 Ts IAS a